Vad kostar vårdköer? Det vet vi och det saknas data om

Vårdgarantin visar hur många som väntar för länge

Vårdgarantin anger bland annat 90 dagar till ett första specialistbesök och ytterligare 90 dagar till beslutad behandling. Statistiken visar att gränserna inte hålls för alla.

Omkring 81 procent får ett första specialistbesök inom 90 dagar. För operation eller annan åtgärd är andelen omkring 73 procent.

Siffrorna visar hur många som passerar tidsgränsen. De visar inte vad varje extra väntedag kostar eller hur länge de mest försenade patienterna väntar.

Väntan är ojämnt fördelad

En rapport från Sveriges Läkarförbund 2026 jämförde väntetider för ländryggskirurgi, knäprotes och höftprotes. Svårare sjuka patienter väntade längre i alla tre grupperna.

För ländryggskirurgi var medianen 42 dagar för i övrigt friska patienter och 115 dagar för de svårast sjuka. Regionala skillnader var också stora.

Resultaten gäller de studerade ingreppen och kan inte beskriva alla vårdköer. De visar däremot att ett nationellt genomsnitt kan dölja viktiga skillnader.

Sjukfrånvaro är inte samma sak som kostnaden för vårdköer

IHE uppskattade sjukdomens samhällskostnad 2017 till 872 miljarder kronor. Av detta var 284 miljarder produktionsbortfall kopplat till sjukfrånvaro.

Beloppen gäller sjukdom i stort, inte vårdköer. De kan därför inte användas som en prislapp på väntan.

För att isolera kökostnaden krävs bland annat uppgifter om hur väntan påverkar tillfrisknande, arbetsförmåga, vårdbehov och livskvalitet jämfört med behandling i rätt tid.

Riktade satsningar har haft begränsad effekt

Staten har försökt korta köerna genom vårdgarantin, kömiljarden och standardiserade vårdförlopp. Riksrevisionen bedömde 2023 att styrningen på flera sätt varit ineffektiv.

Granskningen pekade på försämrad måluppfyllelse, stora regionala skillnader och brister i väntetidsdata. Mer pengar gav alltså inte automatiskt kortare väntan.

Det betyder inte att finansiering saknar betydelse. Bemanning, vårdplatser, prioritering och uppföljning avgör också hur pengarna omsätts i faktisk kapacitet.

Det här går att säga med rimlig säkerhet

Vi vet att vårdgarantin inte hålls för alla och att väntetider varierar mellan patientgrupper och regioner. Vi vet också att sjukdom och sjukfrånvaro har stora samhällskostnader.

Vi vet däremot inte exakt hur många kronor som kan tillskrivas vårdköerna nationellt. Modeller för enskilda diagnoser kan ge uppskattningar, men de bygger på antaganden.

En trovärdig analys måste därför redovisa vilka data som är observerade och vilka belopp som är modellerade.

Vad som behöver mätas bättre

För att förstå köernas kostnad behövs data som följer patienter över tid: väntetid, sjukskrivning, försämring, extra vårdkontakter, behandling och återgång i arbete.

Det behövs också jämförelser mellan patienter som får vård vid olika tidpunkter. Utan sådana jämförelser går det inte att skilja kostnaden för sjukdomen från kostnaden för väntan.

Digitala flöden kan möjligen minska viss administration eller styra patienter rätt tidigare. Effekten måste mätas i faktisk väntetid och patientutfall, inte antas.