Axelsmärta hos vuxna: rörelse, funktion och när du ska söka vård

Axelsmärta kan påverka flera delar av rörelsen

Axelns rörelse samspelar med axelleden, skulderbladet, nyckelbenet, muskler och senor. Smärtan kan märkas när du lyfter armen, arbetar framför kroppen eller ligger på den ömma sidan. Liknande besvär kan ha flera orsaker och symtomen fastställer inte diagnosen.

Beskriv vilka rörelser och aktiviteter som begränsas

Berätta om det är svårt att lyfta armen framåt eller åt sidan, nå bakom ryggen, klä på dig, bära, arbeta eller träna. Notera om smärtan kommer under rörelsen eller efteråt, om rörligheten minskat och om besvären stör sömnen.

Ta med förlopp, styrka och andra symtom

Notera när besvären började och om de blir bättre, sämre eller växlar. Beskriv svaghet, känsla av instabilitet, klick eller låsning, svullnad och om smärtan går ned i armen. Nämn även domningar, stickningar, nacksmärta och tidigare axelskada.

Vad kan en bedömning omfatta?

Vården frågar om debut, belastning och funktionspåverkan och kan undersöka aktiv och passiv rörlighet, styrka, stabilitet och ömhet. Bilddiagnostik behövs inte alltid utan avgörs efter skada, symtom och undersökningsfynd.

Frusen skuldra är en separat diagnosfråga

Frusen skuldra utvecklas ofta gradvis med smärta och tilltagande stelhet under månader. Vardagsrörelser som att kamma sig eller borsta tänderna kan bli svåra, och nattlig värk är vanlig. Den bilden behöver bedömas och ska inte antas vid all axelsmärta.

När bör du kontakta vårdcentral?

Kontakta vårdcentral om smärtan i nacke eller axel inte har blivit bättre efter två veckor. En fysioterapeut kan också bedöma rörelse, styrka och funktion.

När behöver axelsmärta bedömas genast?

Kontakta genast vårdcentral eller jour om axelsmärtan började efter en skada. Sök också genast om en större led plötsligt blir kraftigt smärtsam, röd och svullen, eller svullnar samtidigt som du har feber eller känner dig sjuk. Är mottagningen stängd, sök akutmottagning.

Få hjälp att välja vårdväg

Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller hjälp att bedöma var du ska söka vård. Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112.